BDT-vatten och avlopp

Jag har i detta inlägg försökt samla den information som vi behöver om en anläggning för BDT-vatten samt någon typ av avloppshantering som passar vår tomt, Varbergs kommun och det omgivande landskapet. Kommunalt avlopp finns inte hos oss och det innebär att vi behöver bygga ett enskilt avlopp. En stor del av informationen i inlägget kommer från Varbergs kommuns hemsida samt hemsidan www.avloppsguiden.se. På följande länk finns också lite allmänna bra tips om hantering av vatten.

BDT-vatten står för Bad- Disk- och Tvättvatten

Bakgrund

När jag har letat information till detta inlägg har jag haft flera saker i huvudet. Vatten är en dyrbar resurs och på flera ställen i Sverige (och överallt i världen) dyker miljöproblem upp som är kopplade till människans hantering av vatten. I havet finns mycket avloppsvatten och utsläpp av allehanda ämnen både traditionellt och även idag. Det kan vara pappersmasseproduktion, gruvindustri, dåligt fungerande enskild- och kommunal avloppsrening, näringsämnen från jordbruk m.m. När jag skrev mitt masterarbete läste jag på en del om problemen i Östersjön, där syrebrist på havsbottnen har ökat markant. Under sommaren har vattenbristen på Öland varit i nyheterna och kommunerna på ön har tidigare även haft problem med vattenrening. Göteborg växer och har också egentligen behov av att bygga ut avloppsreningen (obs! pdf), vid kraftiga regnoväder är den nuvarande kapaciteten ansträngd. Kanalerna är byggda för både regnvatten (dagvatten) och avloppsvatten som förs till rening. Att systemet är överbelastat betyder att avloppsvatten kan spolas ut orenat om för mycket regnvatten fyller kanalerna. Köpenhamn, Malmö och där jag bor nu, Innsbruck, har liknande problem. I städerna har det liksom i Göteborg under mitten av 1900-talet byggts samma typ av blandkanaler för avlopps- och regnvatten. Städer är ansamlingspunkter för människor och med alla människor kommer smuts och fekalier. Vi har på många sätt förbättrat de förr så snuskiga städerna genom kanalisation och bortföring av avfall, men bara för att vi för BORT det från staden betyder det inte att det försvinner. Att samla allt bajs från en stad på ett ställe gör det svårt för landskapet och de naturliga processerna att bryta ned, fördela och att rena avfallet. Om reningen går fel, som den ju uppenbarligen gör ibland, riskerar vi att förgifta oss själva och vår omgivning. Just därför krävs kunskap och förståelse av ett fungerande naturligt kretslopp vid planeringen av ett avlopp. Att sprida riskerna och fördela bördan istället för att samla allt avfall på ett ställe gör också att det mänskliga arbetet blir mindre, då de biologiska processerna vid små mängder kan sköta nedbrytningen och fördelningen mycket bra.

Vår tomt i Varberg är ingen stad med tusentals människor, men likväl är tomten en del av landskapet och den värld som vi lever i. Vi behöver kunna gå på toaletten, vi vill rengöra oss och tvätta våra saker. Varbergs kommun reglerar idag genom bygglov och miljöprövning vad vi kan bygga och hur ett avlopp behöver fungera. Dessa ramar får vara vår utgångspunkt.

Vad vi behöver

Inledningsvis har jag haft enkelhet i avloppskonstruktionen som önskemål. Jag vill använda ett system som gynnar områdets kretslopp, inte innebär en onödigt stor energiförbrukning och är utan eldrivna delar. Vi vill bygga en dusch, ett handfat, en toalett och en diskho inomhus. Möjligtvis även skaffa en tvättmaskin i framtiden. Utomhus vill jag kunna samla regnvatten i tunna/tunnor för bevattning samt ha en möjlighet att spola av händer och skor.

Kommunens krav på vårt enskilda avlopp

Som jag redan skrivit i ett föregående inlägg har vi krav på högsta skyddsnivå då tomten ligger nära andra tomter och en dricksvattentäkt.

Grannar

Enligt handläggaren på kommunen är området som tomten ligger i lite knivigt. De närmsta grannarna har båda sluten tank med separat BDT-rening. Många av systemen i området är föråldrade och handläggaren trodde kanske att några inom kort skulle vara tvungna att uppgradera sina system för BDT-vatten till nuvarande miljöstandarder.

Översikt alternativ

Det finns redan en mycket bra hemsida med beskrivning av de många olika möjliga alternativen till eget avlopp: Avloppsguiden! Eftersom det är så mycket information på avloppsguiden vill jag ändå ändå kortfattat summera de alternativ som jag funnit vara aktuella vid krav på hög skyddsnivå och vår tomt (de kostnader jag nämner har jag hittat i denna avloppsjämförelse gjord av Avloppsguiden 2009):

1. En sammanförd rening av allt avloppsvatten:
   Då blandas BDT-vatten som är relativt rent med avloppsvattnet som definitivt är smutsigt. Du har helt sonika toalettspolning, duschvatten och köksvatten på en och samma avloppsledning som du kan rena med olika processer och produkter. Här beskriver jag två för vår tomt aktuella alternativ:

   Alt 1. Minireningsverk.

   

   Minireningsverk är enligt vad jag kunnat läsa mig till ofta komplexa, dyra (investering + årlig kostnad), innehåller flera delar samt kräver regelbunden egenkontroll, service och uppfyllning av kemikalier. Därför lönar det sig kanske inte om enbart ett hushåll (sommarstuga dessutom!) ska investera i en sådan lösning. Länk till avloppsguidens beskrivning av reningsverk.

   Kostnad investering ca. 100 000 – 120 000 kr och 3000 – 6500 kr/år.

   Fördelar: Tar lite plats i anspråk då den är kompakt, effektiv rening
   Nackdelar: Flera delar, komplex, dyr

   Alt 2. Slamavskiljare, markbädd och fosforrening.

   

   Slamavskiljare, markbädd och fosforrening kräver en del plats. Om man vill komma upp i hög skyddsnivå för utsläpp av kväve behöver avloppsvattnet även passera ett dike/våtmark efter fosforfiltret. Alla delar kräver tillsyn, slamavskiljaren töms på slam ca 1 ggr/år och fosforfällan/filtret måste bytas regelbundet (varje 2-3 år). Länk till avloppsguidens beskrivning av slamavskiljare, markbädd och fosforrening.

   Kostnad investering ca. 70 000 – 100 000 kr och 2000 – 4000 kr/år.

   Fördelar: Relativt enkel att sköta, bra rening
   Nackdelar: Fosforfiltret kan vara energikrävande att producera, filtermaterialet måste tas om hand och bytas

2. En vattenspolande toalett med sluten tank och separat hantering av BDT-vattnet:

   

   Avloppsvattnet samlar du upp i en sluten tank med snålspolande toalett för att hindra att tanken fylls så snabbt. Denna tank låter du tömma regelbundet (ca 1-2 ggr/år). Tömningen innebär att det kommer en tankbil i kommunens regi, tömmer din tank och för innehållet till ett reningsverk i kommunen. BDT-vattnet för du igenom ett kompaktfilter/en markbädd eller en naturlig infiltration. Beroende på utformningen kan även denna anläggning behöva slamtömmas 1ggr/år alternativt rengöras av ägaren som kan kompostera slammet. Länk till beskrivning av sluten tank.

   Kostnader investering i sluten tank och rening av BDT-vatten ca 80 000 – 100 000 kr och 1300 – 3500 kr/år.

   Fördelar: Säkert i drift och miljö, BDT-vattnet smutsas inte ned
   Nackdelar: Det behövs två ledningar
   

3. Torrtoalett med urinseparering och separat rening av BDT-vatten:

   

   En torrtoalett kan vara lite olika saker, men kortfattat är det en toalett som inte spolas efter användning. De kan se olika ut, ett utedass är ju ett exempel, men här beskriver jag en urinsorterande variant för inomhusbruk där den fasta avföringen komposteras och urinet tas om hand separat. Att separera urinet från den fasta avföringen gör att det luktar betydligt mindre och att komposteringen blir enklare. En urinsorterande toalett kan bestå av en toalettstol som innehåller en hink som man förser med en nedbrytbar påse och en insats i främre delen där urin samlas och leds till en tank. Ett exempel på en sådan toalett är separett villa 9000. Jag har mest sett positiva utlåtanden om just denna modell när det gäller lukt, skötsel och tillgång till reservdelar. Den nedbrytbara påsen byts en gång i veckan och läggs på en kompost. Komposten, som kallas latrinkompost, måste sedan stå i två år i kallkompost (har även läst 6 mån i varmkompost då temperaturen i komposten går över 50 grader celsius) för att omvandlas till jord och kunna anses vara fri från smittämnen, läs mer om latrinkompostering på avloppsguiden. Urin anses i princip fritt från smittämnen och är ett effektivt gödningsmedel som kan spridas i planteringar. I Varbergs kommun får man dock inte sprida urin i mindre stugområden och jag tror vårt tomt anses ligga i just ett sådant område. Därför måste urinet antagligen i så fall förvaras i en tank som sedan töms av en tankbil. BDT-vattnet renas för sig genom kompaktfilter/en markbädd eller en naturlig infiltration. Här finns torrtoalett med urinseparering och separat BDT-hantering beskriven av avloppsguiden.

   Kostnader investering i torrtoalett med urinseparering samt rening av BDT-vatten ca 75 000 – 100 000 kr och 300 – 2000 kr/år.

   Fördelar: Bra möjlighet för ett lokalt kretslopp, billigare drift
   Nackdelar: Avfallet måste tömmas veckovis, osäkert med urinet i Varberg

OBS. Det finns även en ganska ny marknadsöversikt gjord 2016 av avloppsguiden där olika komponenter för enskilda avlopp beskrivs med pris, grad av kretsloppsanpassning m.m.

Kompostering av latrin

När jag gick i gymnasiet någon gång under 2007, besökte jag Eklandaskolan i Mölndal och gjorde ett projekt om deras miljöprofil. Bland annat hade de installerat urinseparerande toaletter som spolades med regnvatten och i källaren fanns ett miljörum där avföringen omvandlades till kompost av maskar. Jag var ganska imponerad och kommer inte glömma visningen när vaktmästaren helt plötsligt stack ned handen i en behållare i miljörummet och drog upp något brunt som han stack under näsan på oss! Ren matjord såklart, men det var inte det första vi tänkte på när han precis berättat att avföringen leddes ned i just denna tank. Dessvärre är vaktmästaren, systemet och toaletterna sedan många år på grund av nedskärningar och följande skötselproblem (om google har korrekt information, 1 & 2) inte kvar på skolan. Erfarenheten och vaktmästarens engagemang har dock gjort att jag intresserat mig för kompostering som metod för att ta hand om avföring.

När jag diskuterat detta med familj och vänner har dock de flesta reagerat med äckel och förundran. Illaluktande utedass, allmänna toaletter och smutsiga bajamajor verkar vara det som folk ser framför sig. Det är ju också rimligt att fråga sig hur det luktar och hur man skulle rengöra en komposteringstoalett. En offentlig inriktning som en skola är ju annorlunda än ett privat hem, men allt måste ju vara möjligt att sköta! Det finns väl ingen som vill ha en äcklig toalett? Däremot är andra rimlig frågeställningar också: hur många komponenter vill du ha ordning på och hur komplicerat ska det vara? Elektriska delar, pumpar, filter och fällningskemikalier? Hur ekologisk vill du bygga? Hur dyrt och hur stor årlig kostnad? Vill du ha hand om driften själv eller leja ut det? Hur ofta behöver du tömma ditt system på slam, urin eller fekalier? Vill du blanda relativt rent vatten med fekalier, för att sedan behöva rena vattnet igen?

Sammanfattningsvis

Jag är fortfarande inte säker på vad som är bäst på vår tomt, men jag har nu fått en bättre översikt på de olika alternativen som finns till förfogande. Jag kommer höra av mig till kommunen igen och ställa ytterligare frågor. Kompostering av latrin och lokalt omhändertagande av näring är inte fullt så enkelt som jag kanske tänkte mig, särskilt då vi troligtvis inte kan sprida urin i planteringar på tomten. Alla alternativ kostar en hel del, några mer än andra och jag tror att jag kan utesluta ett minireninsgverk som också verkar relativt komplicerat. Jag tycker personligen att det rimligaste är att separera avloppsvatten och BDT-vatten. BDT-vatten är ju relativt rent från smittämnen och varför ska man då blanda ihop det med avloppsvatten från en toalett? Därför lutar jag mer åt de två sista alternativen. Sluten tank används ju redan av våra grannar. Mina frågor till kommunen kommer nu handla om hur de i kommunen hanterar latrin och vad de själva anser är mer praktiskt och kretsloppsanpassat av att ha en sluten tank som töms av kommunen jämfört med en kompost och en urintank. Båda dessa modeller beskrivs av avloppsguiden ha goda möjligheter till kretsloppsanpassning. Jag kommer också fråga om kraven på BDT-vattnet, om de anser att ett filter räcker eller om jag behöver bygga en markbädd med slamavskiljare.